Maskrosbarn

Lätt panik attacker. I bland kan jag må så dåligt att Jag inte kan resa mig ur sängen. De är då ångesten är som mest. Jag väljer ofta att bara lägga mig och sova för att jag ej pallar något mer. Ångesten är en ständig smärta, och varje panikattack är som att mitt hjärta och hela ja går i tussen miljarders bitar, känns som någon sliter hjärtat ur bröstkorgen på mig . Hatar känslan då jag vaknar i ren panik och den rädslan ja har. I bland då allt verkligen är som värst klarat ja knappt att resa

Mig upp och att gå ut genom dörren, får en paranoia att någon ska göra

Mig illa och att jag ska få panik och tappa kontrollen. Jag är ofta räd på mycket men finns en sak jag inte är räd för och det är döden jag är mer räd för livet och att leva i en ständig smärta, jag inte kan sätta ord på.